I

Jag är så vanvårdad. 

Du kanske inte ser det, 

det som kallas:

lack of lust 

Inte bara jag, utan världsbilden som surrar öronbedövande runt vårt hus. Påminner oss om att koka kaffe

köpa mjölk

förnya tidningsprenumerationen. 

II

Det är inget annat än vanvård,

det här. Att se sig själv genom världsbildens konkava lins.

Hutlösa priser! Brutala priser! Kanske overkliga

priser. För för att hyra lite sinnesro. Just nu. Extrapris? Jag vill inte tumma på kvalitet. 

III

Nej, om jag struntar i sådant. Och istället gör mig lång, lång,

långsamt sträcker mig nu till andra sidan gatan

och rycker i fasadens blanka plåt

skuttar en

bländande 

solkatt

från vår sköra fasadhinna

rakt ut i intet,

jag kan inte fånga den

längtar efter att härma dess orädda balanserade mellan vår värld

och en annan.