när jag gick på gymnasiet
kunde jag inte vänta
att komma därifrån
ville uppleva något
något som inte var
fördomsbaserat
och utagerat
som radikal
gruppindelning
kunde inte vänta


jag trodde det berodde
på vår ringa ålder
och att vi alla skulle
lära oss
uppskatta olikheter
jag trodde på så mycket
mer


Jag trodde även att människor
skulle bli mer självsäkra
bida sin tid
låta åren ge något större
men...
vi blev bara bättre
på att dölja våra neuroser
mer subtila i det sakliga
utövandet
av vår småsekt


trångsynthet är vårt främsta skydd
mot allt vi varken kan eller vill förstå


precis som pundarna
lever för den som
bäst kan rättfärdiga
destruktivitet
och discoflickorna
lyssnar till den
med snyggast pojkvän
ser kulturnissarna
upp till den som bäst
kan racka ner på
andras tankegångar


varje dag har sin natt
och var grupp sin elit


varje grupp
även de sammanfogade
av den konstlade situationen
den vi känner obehag inför
hittar snart sin egen
trångsynta norm
sin egen värdestege
den som hittar först
klättrar snabbast

panik, kan inte någon hitta den
all denna ovisshet gör mig osäker
panik!


mänskligheten är
av sig själv mer
glorifierad än
jesus av de kristna
hitler av nazisterna
folkhemmet av svenskarna

mänskligheten
behöver sin elit
sitt rättesnöre
behöver jakanden
och nekanden
behöver allt det där
för att orka tro


Helheten är allför skrämmande
En symbol för allt vi inte kan nå


Vi pratar om förlegad hierarki
Jag önskar så att jag
inte skrivit denna text
då man i min
elitistiska grupp
säger att man inte
ska ha fördomar

och vi lär oss i skolan
att feodalsamhällets
dagar är förbi


Jag ser själv så blint upp till den
Som med vackra ord kan beskriva skit