Mellan briser mitt i havet
Blåser ord från nöd
Utan kompass eller vett
Exil eller frivilligt överlämnande
Ett hjärta stod
Tidvatten som säng
Poseidon vid sina fötter…

Händer glider
När sand och hav älskar
Flyttar bort och ger sig
I en omgiven ritual

Hennes hår av palmer flögs
Skamlösa studsade fladdrande
Berusad nostalgi
Tvungen att vidröra, inmundiga
Erövrares belöning
Hemma eller resa, vandring
Av kroppars mysterier

Ditt hem är där ditt hjärta är…
Mitt hem är du och
kommer att vara ditt
om du så önskar!

Hemmet är min barm
var du kan vila själen och min axel
var du kan somna med ett regnbågs leende...


© Havsbris/2010