Världshaven tycks oändliga
emot min lilla sjö
den går att blicka över
näckrosfull
glittrande vacker
utan en krusidull
svårt att ta sig fram med en eka där
utan att man blir alltför vulgär
emot blommorna där
ett årtag sänker deras kropp
ett årtag till och allt blir en flopp
båtturen jag ger opp
simmar ut, får mig ett dopp
och kommer tillbaks med en vit topp