Som ett svettigt kreatur
vid gryningens svalkande smekning
står jag oberörd
oförmögen att ge ett klart besked.
Ingenting sägs, ingenting finns att säga,
Av mig kan ingenting sägas

Träden, stenarna gräset
Till och med den smältande isen ropar efter mig
De ber om att bli nämnda.
Men min röst är sprucken och falsk
och känslorna är osams
De vill ej då man ber, ej mindre då man kräver.

oskrivna ark gulnar sönder
ofödda sånger tystnas ner
De droppar och blir borta
Åren faller, gråter sig till sängs
Namnlösa dagar virvlar runt
Dagar jag kunde gett liv.

Här står jag svarslös och tanklös
Här finns sol vatten och gräs
Här står jag hjälplös och taktlös
Sakta idisslande på en vädjande äng
nöjer jag mig oförnöjd.