Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Du hade lånat...

Du hade lånat en lägenhet.
Några stulna timmar,
väldigt förbjudna.
"Vi skulle ju aldrig ses igen"
viskade du
och fick mig att betagen falla
rakt in i dina mjuka kyssar -
suckade du? med nästan tårar i dina ögon
och släppte mig.

"Det är allvar"
viskade du.
Denna lilla tid har vi.
Vi skulle ju aldrig ses igen,
"älskade du?"
och jag lockades bort av sorgfylld åtrå.
Bort, förd av dina fingrar i mitt hår
viskade du "Kom aldrig tillbaks till mig"
och tog mig med.

Gå din väg!
För evigt
är du min. "Jag kan aldrig få dig"
sa du,
mer till dig själv än till mig
hörde jag

en livslång saknad redan i din röst
och såg alla sorger jag någonsin känt
i dina ögon och lovade jag dig
att vi ses
men aldrig möts.




Fri vers (Prosapoesi) av kirsti ylinikka VIP
Läst 705 gånger och applåderad av 18 personer
Publicerad 2010-11-06 19:35



Bookmark and Share


  Connie
Igenkännande, berör mig verkligen djupt!
2014-10-18

  Celticgirl VIP
Precis som många redan har skrivit. det sista stycket med text var så bra! Gillade verkligen...
2012-08-20

  Geitekaas
Ja, mycket vackert känslosamt! Himla bra!!!
2012-04-12

    lory
oj vad den beskriver mycket...stark dikt ....
2012-01-17

    xilenie
väldigt vackert.
sista stycket är helt fantastiskt.
2011-11-13

    Ken Cassel
Bra Kirsti!
:)
Tjusigt!
Gillar

Kramar!
2011-05-27

  Susie Blomqvist Simu (poetry in motion)
Oerhört fint och sista versen är superb. =)
2011-03-14

  erkki
Hyperelegant återgivning av det passionerade paret: älskaren - älskarinnans samtal om deras ömsesidiga insikt om livets realiteter. Dikten lämnar efter sig en fråga: Har vi fel moral?
2011-03-05

  Hans Christian
Jösses vilken fin text, suverän slustrof !
2011-02-21
  > Nästa text
< Föregående

kirsti ylinikka
kirsti ylinikka VIP