Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Tvåsamhet


vi var två
på gränsen att bli tre
men något kom emellan
hur kunde det ske

idag är livet märkligt
ingen dag den andra lik
jag kom över dig för länge sen
så varför är det svårt att andas
nu när vi två blivit en

jag cyklar mina mil
springer bort ångest och själasorg
jag gör allt jag borde göra men än sen
när jag inte kan sova
sen vi två blivit en

jag vet att jag är mera kär i kärleken
än jag någonsin var i dig
och du sårade mig innerligt
när du borde älskat mig
varför kom du inte till mig
när jag behövde en vän
och varför kommer tårar
långt efter att vi två blivit en

kanske gjorde du det bästa du kunde
kanske var det jag som förändrades mest
oavsett vad som skedde
så grenades vår väg med all rätt
så varför har jag ännu ont i huvudet
varför tåras mina ögon
när jag ser vårt efternamn
och varför når jag aldrig någonsin hamn
varför kryper det i kroppen sen vi två blivit en

följande säger jag inte med likgiltighet
du och jag delade aldrig samma verklighet
jag är hellre allena tills jag blir kär igen
ty det är helt i sin ordning
att vi två blev en




Bunden vers (Rim) av JuniSaga
Läst 449 gånger och applåderad av 6 personer
Publicerad 2010-11-15 11:39



Bookmark and Share


  Razor Johansson
Vackert och ödesmättat. Precis som livet. Tack
2011-01-01

  Staffan Welroos VIP
den här är klockren! helt klart ett bokmärke!
2010-11-15

  Jori
Trevligt att få läsa dina texter! =)
2010-11-15

    Ladyblack
jag rös när jag läste detta, läste flera gånger om. starka meningar.
2010-11-15
  > Nästa text
< Föregående

JuniSaga
JuniSaga