Jag står här
på ett öppet fält mitt i ingenstans.
Jag ser himlen där ovanför och den är så gott som täckt av moln.
Men i väster är det moln fritt
och man får se himlens blåa färg.
Där ser man också hur solen går ner
och hur den färgar molnen både orangea och röda med sina sista strålar.
Molnen är stilla och de har antagit de mest abstarkta former man kan tänka sig.
Deras form
i blandning med deras färg
skapar något så vackert
att det inte går att beskriva.
Du måste själv vara där
för att förstå skönheten
i det jag nu berättar.
Bakom mig
ligger en skog.
Och från den
hörs fåglars sång nu i kvällningen.
Deras sång
i blandning med molnen
skapar en skönhet
som sträcker sig bortom en enkel människas uppfattnings förmåga.
Jag bara står här
och ser på himlen
och lyssnar till fåglarna
Och jag önskar
att du vore här med mig.