Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
"Han förtjänar dig inte"


Dörrarna stängs

Nätter i din t-shirt. Snortar din doft tills bomullen luktar som mig. Tvättar inga lakan och smeker fläckar du tecknat på egen hud. Dina lögner är ekon som tystas av stålull. Renar, river, sliter.

Vågor slår igenom.

Varför?

Det enda sanna är hjärtslag. Mitt öra mot ditt bröst och knutna nävar. Inuti. Iskyla mellan oss och glashala vägar. Du frågar vad jag gör och jag övar på tystnad. Blixtlås över läppar när vindpustar reser hårstrån.

Ryser och förnimmer.

Hud, läppar, tunga. Tyngre.

Tyngd.

Dubbla duntäcken när december rusar närmre. Ditt och mitt. Tänker att jag ska pynta bort dig. Kommer aldrig längre än kras av stjärnor, glitter. Speglar mig i skärvor. Klunkar oxiderat vin. Sväljer som jag svalde.

Salt.

Dig.

Du andas. Och jag skriker. Ekar längs gröna. Dör ut vid din port. Min röst. Någon annans.

"Dörrarna stängs"

I Bagarmossen. Låter mig aldrig komma in. Hem. Nära och under hud. Beröra. Bakom dörr, över tröskel. Ändå vet jag att jag kommer. Öppna min för dig igen.

Igen.

Och igen.




Fri vers av malin...
Läst 370 gånger och applåderad av 6 personer
Publicerad 2010-11-25 22:22



Bookmark and Share


  Niclas Petersson VIP
Mänskligt. Desperat. Berörande. Och bra.
Gillar.
2010-12-01
  > Nästa text
< Föregående

malin...
malin...