Man skall aldrig stryka under ord
i böcker eller skriva ord i marginalen
varken i lånade böcker eller i egna.
Det fick jag lära mig, som liten...

I lånade böcker får man så klart låta bli
det har jag alltid tänkt, men i egna kan man
ju göra, som man vill, skriva vad man vill! Absolut!

Så när jag läste i en bok, som jag ärvt av en numera
död vän, så såg jag ett skrivet ord på en sida i boken
med hennes stil. Jag blev så hjärtans glad, detta lyste
upp mer än textens rad. Sen kom flera och understryck-
ningar och det kändes, som om hon och jag läste boken
gemensamt! Vi var tillsammans igen! Vilken ljuvlig känsla!

Allt nästan, som hon stryckt under det kände jag också
för att göra... Och jag kunde ju i anteckningarna hennes
röst höra... Fast hon inte var där, var hon mig ändå när!

Så alla, som har en penna skriv, skriv, skriv
så när ni inte är här får ni igen liv, liv, liv
vilken giv, giv, giv!