Inget blev mera värdefullt än dina undrande ögon. I en tid som den här då kölden är svår. Med frusna fingrar ger dina fingrar toner åt en falsk dragspels melodi i bland betongen vid stationen. Varje dag har jag skyndat förbi med snabba frusna steg. Aldrig har jag skänkt dig en krona. Men just i dag så lät dragspelet extra sorgset inte som vanligt falskt utan ensamt övergiven. Så jag stannade upp och log mot dina ögon som undrade om jag såg dig. Du fick inte pengar men jag gav dig min värme och mina varmaste vantar.