Jag binder en krans
till fåglarnas sång
ett minne har ristats
vid nykrattad gång

Ditt namn på en sten
så fint att ha kvar
jag skådar mot skyn
och söker ett svar

Du gav mig ditt liv
ett minne så kort
små fotsteg i gruset
och så flög du bort

En blomma på gräset
jag tror att det var du
men vart tog du vägen?
det undrar jag nu

Du är så långt borta
men nära ändå
vid stenen som ristats
jag kan dig förstå

Du finns där i vinden
när natt blir till dag
ger värme och tröst
då själen känns svag

Jag vandrar i minnen
och lägger en krans
ett tack till din stjärna
att du en gång fanns

Jag tänder ett ljus
för minnenas skull
den låga som lyser
av kärlek blir full

(Copyright © ULJO)