Redan medlem?
Logga in
Snöängel (frostskadad)
Vita fragment, minnen av en svunnen tid tränger igenom skyddande lager, glider isär blottad hud mot det vita kalla lika oklädsamt då som nu...
Vingar ligger oröliga, tyngda mot marken stelfrusen längtan, omöjlig inom drömmen om att flyga ...högt i sin renaste form, befriad...
Fri vers
av
Rolfsdotter
Läst 450 gånger och applåderad av 5 personer Publicerad 2010-12-14 10:52
|
Nästa text
Föregående Rolfsdotter |