Du blir aldrig nöjd.

En främlings stämma.
Blott bokstäver ur ett patetiskt alfabet som sätts ihop och skapar en ovanligt betydelsefull mening. Som skakar, river och vrålar.

År senare många sanningens ord sagda då alkohol har haft en hel handflata med i dem flesta konversationer. Sanningen i dåläget spottas ut mellan sneda tänder. Dagen efter när alkohol blott är kvar i form av dunkel och irriterande, gnagande huvudvärk.

Orden är ändå sagda och folk bildar uppfattning. En uppfattning som skadas vid varje tillfälle alkoholen och vänskapen möts. Ändå återskapas samma meningar med en annan nummerordning på orden, en annan mängd, innan dem blottas.

Dagen efter är magmonstret värre, river och klöser. Magsår är blott ett papercut. Tankarna som snurrar runt i en labyrint som vrålar i hög decibel varje gång väggarna nuddas.

Inga händelser, blott tankar som är förbjudna. Vem skrev lagboken om ens tankar och vem kan höra dem inre diskutionerna? När dem är för olagliga att ens tänka på.

Mycket vill ha mer.
Självklart!

Men om mycket vill ha mer, varför är det då så svårt att slå sig fri? Inga kedjor synliga. Utan problemet är att hängslen gjorda av gummisnodd har fastnat i dörrhandtaget och ingen öppnar dörren för att dra handtaget neråt.
Orden kom smygande (var kamera-teamet i närheten?)

Du är värd så mycket bättre- du är bara dum i huvudet om du inte inser det

Ord med betydelse, ändå är det någon som har hällt Karlssons klister under mina bara fötter. Jag står kvar och försöker röra mig.