för 26 minuter sedan i samma vinkel
blir jag ännu en gång modigare

jag vet inte om jag ännu har gråtit i hennes sällskap




person och miljöbeskrivning
det är femton minus och mina porer,
som orgasmiska sammandragningar utan det där utvidgandet
hur kan det snöa innanför huden

och när man röker ökar kroppstemperaturen med några procent
kanske grader
vet inte hur många
gånger
jag
sagt
det





varje gång är ett abrupt avslut och en början till
en penetrering av mitt nervsystem
en paddel till gondolen som ska svepa fram,
tyst och italienskt genom mina tårkanaler
för att till sist dö ut i min mungipa som mitt läppstift ockuperar
finns det hjärterum finns det stjärterum och
finns det hjärnrum finns det tydligen inget fittrum

sitter och är så jävla intellektuell att det bränns
och han vill nog bara fika ändå




egentligen vill jag förklara för dem;
den balanserade kostens vikt har balanserat färdigt i mina vågskålar
jag förtär intryck livnär mig på händelser smakar på människor med tungspetsen
den obligatoriska viljestyrkan och det invärtes kaoset
har balanserat färdigt i mina vågskålar
maktlösheten föll till golvet när kedjan gick av
kvantitet
inte kvalitet
fyllde trots allt fyra vågskålar av
ingen
jävla
ting







så många meningar som alla beskriver precis hur ensamheten
skaver
tusen
miljoner
miljarder
myriader
upphör aldrig
skrivs av en hjärncell på skrivmaskin,
printas på min näthinna

återigen procent
eller grader
ton
kilogram av

ord som aldrig får nå
göteborg
någons öron

ser mitt kroppsspråk speglat i dina ögon


och ändå fortsätter jag att leta
alla formuleringar saknar sanning och innebörd sekunderna
efter det att de blivit nedskrivna

jag vet ju att

jag ber om förlåtelse när jag inte vet
åt vilket håll den eventuella skadan styr
åt vilket håll du kliver för att undvika

allt jag skriver blir svordomar
min eyeliner målar fan på ögonlocket
allt jag rör vid
detonerar



21:46

tvåsamhet-jag-ögon-en veckodag för lite


om jag visste vems absurda konspirationsteorier som är sanna skulle jag gå
nu står jag still
med ryggen vänd mot klockan som visar tio i två i en kvart




ettan
hon skulle vara färg i svart
neon i absolut mörker

jag vill säga så mycket



sluter jag ögonen ser jag hur hon placerar sin cigarett i andra handen,
vidrör
någonting
jag vet inte ens vad.