Rädslan kom gående
en stjärnlös natt
i sin svarta klädnad
och i sin svarta hatt
Med munnen vidöppen
och huden blek
ställde han sig under månen
och skrek
Och snart så kom Döden
från Evighetens land
ställde sig under månen
och tog Rädslans hand
Tillsammans de gingo
denna stjärnlösa natt
åt hungrigt upp månen
och så blev allting svart