Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Redan på morgonen var den vilda flickan uppe och busade.


Mamman och den vilda flickan

- Mamma!!
- Ja, vad är det, svarade mamman trött.
- Mamma, jag är uppe, titta var jag är hahahaha.
Mamman masade sig upp ur sängen, satte på sig morgonrocken och gick in mot dotters rum.
- Var är du? Frågade mamman och spärrade upp sina ögon, eftersom dottern stod i fönstret och hade öppnat det.
- Mamma, visst är jag duktig, sa hon och log.
- Men lilla vännen, du kan inte göra så, sa mamman och rusade mot fönstret. Den vilda flickan hoppade ut genom fönstret och sprang lite i trädgården.
- Mamma, titta på mig, jag klättrar i trädet som är där borta.
- Nu ska vi snart äta frukost, så du måste komma in nu!!!
- Jag vill inte!!! Skrek den vilda flickan och sprang mot trädet och klättade upp.
- Men du, snälla kom in och sätt dig vid bordet.
- Mamma, mamma, mamma!!!!
- Nu kommer du in!!
- Bläääää! Du kan äta själv jag vill leka, får jag inte det? MAMMA LÅTER MIG INTE LEKA!!!!
Mamman, som precis stigit upp vaknade upp och gick snabbt mot dörren som hon öppnade. Trätofflorna på fötterna och steg ut i daggen som fortfarande låg över gräset. Rusade ut mot den vilda flickan, så morgonrocken och nattlinnet fladdrade...
- Kom nu lilla älsklingen, så går vi in och äter frukost.
- Okej, svarade den vilda flickan och hoppade ner. Precis när mamman skulle ta henne, så sprang hon vidare till sandlådan och studsade lite i sanden.
- Vill du äta frukost ute?
- Jaaaaaaa, Svarade den vilda flickan.
- Då dukar vi ute då.
- Jag vill äta uteeeeee!
- Det ska vi.
- Inte hemma.
- Vi måste klä på oss, sa mamman.
Den vilda flickan rusade in och slet på sig kläder, sen skrek hon på mamman att de skulle iväg.
- Mamma är inte klar än, men snart.
- Mamma, mamma, mamma.
- Vänta lite. Mamman kliade sig i huvudet och var helt virrig efter den vilda morgonen.
- Mamma, mamma, mamma, vet du en sak? Jag är klaaaaa!
- Det är jag också.

Nere på stan trodde mamman att det skulle bli lugnt, men tyvärr bedrog hon sig.
På fiket ville mamman att de ska sitta still och äta, men den vilda flickan yrar runt som ett moln, så hela servisen ryker. Hon pratar med alla och till slut säger mamman:
- Tänk att vi inte ens kan sitta här utan du välter allt!!!
- Förlåt mamma, jag menade det inte.. Tårarna sprutade ur hennes ögon när hon insåg att hennes mamma var ledsen.
- Nu går vi hem.
- Jag vill inte, svarade den vilda flickan och sprang ut. Mamman kom efter och till slut fick hon tag i hennes lilla vilda flicka, tog henne i famnen och gav henne en kram.

Lite senare hade de tagit sig hem, men lugnet la sig inte utan den vilda flickan fortsatte busa så mamman blev snurrig.
Middagen stod på bordet och tallrikarna var utsatta samt glasen och besticken.
Just som mamman skulle kalla på sin vilda flickan såg hon henne springa ute vid vägen... Hon gjorde fula grimaser och sa fula saker till de förbipasserande. Den stackars mamman satte sig på stolen och visste just nu inte vad hon skulle ta sig till. Just då såg mamman en mask som hon satte på sig. Hon gick ut och sa med grov röst:
- Nu kommer du in!!!!!!
Den vilda flickan hoppade till och löd, sen sa mamman nu går du in och sätter dig vid bordet, sen äter vi i lugn och ro!!!
Den vilda flickan gjorde som mamman sa, men då hon såg brysselkolen tog hon de på gaffeln och sköt iväg de....
Resten av middagen gick åt att jaga brysselkol, som åkt på alla håll och kanter.
- ojojojojojoj, sa mamman och grät.


Några timmar senare var det dags för badet.....
Skummet och vattnet skvätte flickan iväg för hon virvlade runt så hela badrummet blev vått...

Då kvällen kom och det var dags att sova, så somnade den vilda flickan med en gång....




Fri vers av Filosofen2
Läst 191 gånger och applåderad av 3 personer
Publicerad 2010-12-30 15:22



Bookmark and Share


  aol
oj vilken dag, så berörande vilt litet busfrö, ler,
2010-12-30
  > Nästa text
< Föregående

Filosofen2
Filosofen2