innerst inne utan övergivenhetskomplex
naturligt nära
lika mycket

du har vår historia i handen
griper tag om vad vi kunde bli
försöker bära våra röster i mun på varandra
försöker lyfta
och du ser din egen styrka

du förstår inte varför det inte går

alldeles för nära hjärtat

alldeles för stor ansträngning

titta inåt

det är ett hål i min kropp

du vet inte ens varför

jag är inte tillräckligt lugn

försöker skildra hur strukturer av luft välter längs väggarna

jag ser ingenting

bara inåt

bara en hel värld av vad jag skulle kunna transkribera

mina fingrar skulle nötas ner

glasdörrar skulle spricka

lyd mig bara för en stund

låt mig slippa galenskapen

jag lyssnar på enkla män
som bara vet vad arbete är när de får använda sin kropp

jag lyssnar på deras historier

komponerar min egen verklighet