allt ur min mun fick en riktning
myggljuden och hur man ständigt är iaktagen av gränderna,
stränderna

dit jag önskar mig tillbaks
för att få bygga om historien
och de ögonblick som förändrade allt

mina ord är vad som kompenserar för bruset inuti
och för att klargöra formen behöver jag säga något om Andningen
ett av alla instrument du behärskar

och för att den här skissen ska upplevas som fullgjord
måste jag berätta om någonting som inte kan fatta eld
men ändå brinner

så vi lägger ett raster över vågskalven.
skygglappar för att slippa intrycken

dom här orden är som knappnålar
som avtäcker tavla efter tavla

det här är en lista över det som dog:

vecken i lakanen
vad som gömdes där
vad som inte sas
vad som menades

att vi aldrig vaknade samtidigt
att vi aldrig blev i takt
att vi borde sett det komma


(shhhhhhhhhhh)


vi planterar ännu ett uppbrott
gör dig tung över mig
gör dig lätt

ge mig vapenvila

det här är en tunn stämning
med en annan nyans än vad jag har färg att beskriva

det här är det som växer inombords
och hur det färgar av sig på min rumsuppfattning

du är min broms
min fart
och mitt fordon

som en välbehövd injektion

den här sorgen börjar som en värk
insikten som ett tungt andningssystem

jag är fjärilen i din hjärtkammare
det vackra otydliga du sjöng om

nu spricker horisonten ur en annan vinkel
den vaktar husen

och allt är solblekt,
allting är fortfarande solblekt