jag vet att det är karma:
mina signaler genom alla andras berusade nyårshälsningar


(kanske tre

miljoner
hjärtslag

innan jag springer om gravitationen)





socker 01:57

jag andas värmland på en plywoodveranda
och
mot en stängd dörr
innanför neddragna husvagnspersienner
vet jag att mina händer blir dina tillslut



tidsuppfattningen sover till
ljudet av ett flickyrväders astmatiska kommunikationsförsök,
vaggas till vibrationerna av ett kommande status quo

och jag går på tå för att inte väcka den,
hoppas att den drömmer lika vackert som jag gör




i min kropp
pulserar tvåsamheten
i flytande form.