Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Stanna en stund

Då vandring ske
då kroppen lämnas
då själen
söker nya mål

Evig sömn
evig stillhet
evig tystnad
evig ro

Aldrig mer får jag se dig
aldrig mer får jag hör dig
adrig mer får jag en kram
aldrig mer kan jag be om förlåtelse

Skruden du bär
Tomt skal
kistan bäddad med rosenblad
Håret matt
kroppen likstel

En känsla når mig
du vaknar snart
sätter dig upp
och ber mig stanna
en stund.

Vill inte gå
vill inte lämna
vill inte...

Kramar dig mamma
säger du är bäst
du stannar kvar
i mitt inre.
Hjärtat talar
säger det jag aldrig fått
inser nu är slutet
kommet.

Timmarna går
fötterna är fastklistrade
för jag vill
möta dig igen.

Mamma
ser du mig nu?
Ler du?
Prata med mig!
Hör mina böner.

Du
jag
vi

Aldrig fick vi chansen
aldrig orkade vi
aldrig kom
tiden
aldrig...

Krama mig
ta mig i din
famn,
låt mig komma
låt mig se dig
låt din änglaskrud
bära dig
flyg mama
flyg med de vingar
du har

Låt ditt hjärta
tala
sprid kärlek
visa världen
låt oss se
möt all rädsla
frigör
din själ

Där du är
där du lever
där du ler
där du pratar
där du mår
där du sjunger
där finns ro
där finns kärlek
där finns ingen oro
där finns inget ont

Kom en liten stund
stanna hos mig
ge mig hopp
ge mig mod

Den dagen mitt liv
slutar
vänatar du på mig
den dagen visar
du vägen
den dagen finns
vi inte mer här

Tiden går
tiden snurrar
tiden visar
tiden ler




Fri vers av Filosofen2
Läst 434 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2011-01-27 14:10



Bookmark and Share


  SandraEriksson
jag är stolt över dig
2011-01-27
  > Nästa text
< Föregående

Filosofen2
Filosofen2