någon borde veta
att vi ses snart igen
trots att vi står tusen ljusår ifrån

murarna växer till himmelen
och vattnet inte längre är blått

din blickar skrek viljan att göra kärlek
sen dog tiden

gav födelse åt resan mot evigheten

någon borde veta
att kyssarna kräver närvaro
med ärligt menade andetag
fast vilan blev åtrå
och längtan en kamp mot utdöende minnen

dina rörelser vibrerade viljan att göra kärlek
sen dog det vackraste av siluetter
när fåfängan fångade våra sinnen och ständigt
visade fel vägval

någon borde veta
att eld krävs för att göra kärlek
där glöden är bristen på syre

vi håller våra händer
med vilja att springa i våra promenader
för en döendes sista önskan är inte livet
det är viljan att finna döden utan fruktan

så någon borde ju veta
att vi faktiskt är ett, oavsett summa
att vår flod av tårar är vägen mot ett bättre liv

någon borde ju veta
att kärleken kräver kraft

att kärleken är blickar som möts när regnet faller som hårdast

att du och jag inte är en institution

vi är ljuset
drömmarna
och längtan

det enda vi ska göra

är kärlek