Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Okular

 

mannen står vid sin sotsvärtade kolmila

till våren ska istapparna droppa sin smälta mot hans skäggbotten

 

pojken sänker kikaren

låter plejadernas sken välva skuggorna djupare 

 

imorgon kommer allt att vara tydligt 

 

nu när glaset smälter

och rännilarna finner sina vägar ner mot sjön

          syns blottorna

 

              *

när söndagarna,

med sin väl dolda stiltje,

dämmer upp rynkor i hennes panna

minns hon hans händer

hur de formade linjer, skulpterade välvningarna

och somnade intill

 

hon låter teet värma sina händer

känner hur det lindrar kylan

och vilar tätt intill hans hud

- somnar om

 

i drömmarna finns ingen stelnad älskog

bara brusande vind som vaggar till sömns,

livets tillblivelse som spritter inom henne

men som dröjer månader ännu

 

lyssnar till porlandet

av uppdämd förväntan

 

långt innan morgonen

         kysser sin dagg

 

 

©  Birgitta Wäppling, december 2009

 




Fri vers (Fri form) av © Birgitta Wäppling VIP
Läst 1056 gånger och applåderad av 16 personer
Publicerad 2011-01-29 21:22



Bookmark and Share


  Göran P Rödholm
Man får en skön känsla inom sig när man läser denna dikt. Jag säger "man", för jag tror det gäller alla. Utsökt och lyhört i orden. Landningen, ja från téet ungefär, knyter ihop det för mig. En snygg sak, detta. Tack!
2011-08-22

  Ulf Lagerholm
Denna text är omöjlig att inte förhålla sig till. Som brukligt är det knivigt att sätta fingret på vad det är som gör en dikt till poesi. Jag tror att det handlar om musikalitet, att ha väl utvecklade verbala smaklökar, att ha en levande och "avdogmatiserad" fantasi, samt detta med att vara passionerad, att våga presentera den.

"imorgon kommer allt att vara tydligt


nu när glaset smälter

och rännilarna finner sina vägar ner mot sjön

syns blottorna"


Man tackar. Man lyfter sin hatt.
2011-01-30

  objekt3
Vackert (möte)
2011-01-30

  Elaine.S VIP
En livsbetraktelse, en fin sådan. Människans lust och längtan och människans plats på jorden och i allt som händer med en långsamhet som vi kanske borde vara tacksamma för...
2011-01-30

  Anna*
En delikat text som tar oss med på en kärleksfull resa. Applåder
2011-01-30

  Berit Robin Lagerholm VIP
En oerhört vacker dikt till kärleken, livet, åldrandet och samvaro.
Hur den gör en resa genom ute och inne och man känner ynnest att inte bara betrakta utan att få resa med.
Mycket spröd och vacker.
2011-01-30
  > Nästa text
< Föregående

© Birgitta Wäppling VIP