jag kom att tänka på den gamla ladan
när jag med spark såg en liknande byggnad

en lada som väckte spänning och drömmar
jag gick förbi den flera gånger varje dag i över
tjugo år

en lada där rödfärgen sett sina bästa dagar
där fönstren spikats igen och ett stort hänglås
mellan dubbla portar visade att här kommer
ingen in

plåten på taket var röd av rost det lutade så
ibland när jag gick förbi stannade såg på ladan
undrade jag många gånger

hur det kunna hålla för all snö som vissa vintrar
fanns mängder av men plåten kanske gjorde
att snön rasade av när solen sken och värmde

jag hade drömmar om ladan den skulle ha en
speciell funktion i boken jag alltid drömt om att
skriva

gården där ladan fanns stod öde under lång tid
ibland hyrdes den ut några veckor på sommaren
men det var inte ofta

så såldes gården ett par köpte den var där varje
sommar minns att jag tänkte ibland att jag skulle
fråga om jag fick se ladan inifrån

men det blev aldrig av kvinnan bodde där från
tidig vår till sen höst mannen kom på helgerna
hon hade en schäfer en stor

jag som inte var hundräd hade svårt för den
därför följde jag alltid med barnen när dom
gick till skolbilen på morgonen

men jag ibland inte möta dom på eftermiddagen
så en dag kom dom hem springande och flåsande
hunden hade kommit springande när dom steg
ur bilen

den hade klättrat på ryggen på ett av barnen
som var stel av skräck men kvinnan erkände
aldrig att det var hennes hund fast vi visade
dom sönder rivna kläderna

det då jag blev ännu mera nyfiken på ladan
jag skulle vilja sitta där inne lyssna kika ut
genom gluggen som blev när brädorna tagits
bort

en sommar när mannen hade semester började
han skrapa rost från taket det gnisslade så det
skar genom märg och ben

om han ändå gjort det på dagen nej tidiga mornar
ibland redan klockan tre kunde man vakna av gnisslet
när det var varmt och man ville ha fönstret öppet

det gick inte alls den sommaren blev dom osams
med många inte bara vi som bodde i den lilla byn
vid sjöns slut

utan med många i byarna runt om den hösten var
det skönt när dom bommade igen sitt sommarhus
och drog söderut till stan och sitt vinteride

ladan den var lika tillbommad som huset så att kika
in se hur där såg ut det fick jag aldrig tillfälle till jag
flyttade från byn ett par år efter den sommaren

jag hade då bestämt mig för att aldrig återvända
det har jag heller aldrig gjort men jag undrar om
ladan står där handlingen i den bok jag då planerade
skulle vara i centrum

mina barn vet det säkert dom åker dit ibland
inte ofta men det händer frågar jag dom får
jag säkert svar och en gång blir det kanske
en bok där handlingen utspelar sig i den gamla
ladan som jag en drömde om




anits 30 januari 2011