Så som jag går in i det
Yrsnö över januaridagarna
när hon säger
jag vill ha kärleken
jag vill vara fri
och jag måste slåss i mitt eget krig
Han där säger
jag tror aldrig mer på kärleken
och ser inte att det är just kärleken
som håller honom på benen
På scenen står en självutlämnad poet
och talar om fria och fångade fåglar
om sakernas tillstånd och hur vi egentligen
ska kunna ta oss ut ur allt det här
Ensamma mammor och ensamma män
på gatorna runt Medborgarplatsen
en skock tonåringar gör upp med slagträn
i Björns trädgård
I förorterna oroligt
i city behärskat
alltets ordning
Unga Lena köper värktabletter
i ett närköp
på tok för många värktabletter
bland dom unga i dag
Jag köper värktabletter
jag åker med i vindraget efter racerbilarna
jag hyr en fjällstuga
och en flyplansstol till Karibien
Jag läser filosofi, psykologi och läkarvetenskapsmagasin
sjunger i kör
står längst ute på kanten vid vågbrytarna
och låter det kalla svarta vattnet piska kinden
samma kind som var med
när jag hängde mig i den torra grenen i Mexiko
med bägge armarna
och den knäcktes rakt av
och pojkarna i flakbilen som körde förbi skrattade
åt mig
när jag slog hårt i backen
Ännu en annan dammig januaridag