Tre andetag bort var du
men det har du väl alltid varit

Ensamheten lyser igen
i dina ögon

Förtvivlad, alltid på språng
jag förlorar mig i dig

Jag är fascinerad av din konst
att alltid få mig när du vill

Och du rycker till i natten
när jag rör din hand

Tre andetag bort är du
du förtärs av ångesten

än en gång