1. Doktorn heter Ivan. Precis som den förskräcklige. Jag heter Anna Odell. Precis som den förskräckliga.

2. "Det här är fulfruktcocktail. Den här som ska se ut som en vindruva, det är bara rullad melon."

3. Eftermiddagsfika. Tänker på Pepparn. Dragspelaren. På hans tragiska öde. Hur tragiskt är mitt öde jämfört med Pepparns? Eller jämfört med Fimpen? Den paralyserade styrkelyftarens? Öde.

4. Guds natt. Andens döda ensamhet. Du. Förbli i mig. Älskade.

5. "Han ska komma ner till oss från höjden, en soluppgång för dem som är i mörkret och i dödens skugga." Luk 1:79


*

I.I. Det ramla nåt ur ögat. Kanske var det bara ett dåligt sällskap?

I:II. Antagligen finns det en värld utanför hispan. Men är den nåt att ha?

I:III. Jag gav just bort fyra cigg till en medpatient. När ska världen förstå att jag är en helig man? Att jag är Den Helige Ulph af Asylum?

I:IV. O no. Här kommer natten. Igen och mitt på dan. Själens kroniska. Natt över allt. I alla mina rum.

I:V. Var ute och rökte med Iprengubben. Nytt rökbå. Med tättslutande dörr kan snart Den Slutgiltiga Lösningen nås med oss patientrökare. Den ultimata värktabletten sprang före in. Nej det är ju inte den ultimathule värktabletten. Det är ju den inteligenta. Fast med två l.

I:VI. Fyra sorters piller för att somna. Dom borde köpa mig en tyrolerhatt istället.

I:VII. Vaknar som en äggröra. "VA FAN DÅ RÅ!" ropar emobruden. Om jag lyfter dubbelhakan blir jag bara för jävla cute. Hittar min Göringcyanidkapsel. Knaprar. Bittermandelsmaken. Tänkte aldrig cute. Nej det var cunt. Och det med hög röst.

I:VIII. Det krävdes både överraskningsbad munpäron och dårslunga, men nu kan jag visst flåsa anonymt i telefonen. Älskade. Härda ut mig.

I:IX. Saknar. Längtar. Efter dig älskade. Längtar efter mig själv. Vill kränga av mig knas-skinnet.

I:X. Längtar. Saknar. Efter dina ögon älskade. Att få vila i. Längtar efter mig själv. Vill kränga av mig pucko-skinnet. Jag vet att jag snudd på upprepar mig. Det får man när man är galen. Vem är den där jävla man alla pratar om? Man Ray?

I:XI. Frukost. Personalen kokar ägg. "Det ska bli gott," säger gubben Urban. "Äh, det är till vårat fika" svarar skötaren.

I:XII. Gudstjänst i sjukhuskyrkan. 6 rullstolar. 4 rollatorer. 5 utan mekaniska hjälpmedel. Medelålder: runt 83 år. Jag drar ner den 14 år. Mer som en nära-döden-upplevelse än en andlig.

I:XIII. Aldrig mera romerska siffror, tänker jag. Fast det ser så jävla clever ut.