Tiden segade sig fram medan hon satt och tänkte... Rätt som det var pep det till i hennes mobil.

"Hej, hur är det?"
Eftersom hon inte hade denna kontakt i sin namnlista kunde hon inte veta vem det var.
"Jo, det är bra, men ack så trist."
Hennes tråkiga stund förvandlades på en sekund till en snurrig tanke. "Vem kan detta vara?"
Då kom det ett nytt.
"Jag mår bra, vad gör du?"
"Jag sitter hemma och tänker, vad gör du?"
"Är på ett tråkigt kalas."
"Vem är du?"
"Jag?"
"Ja, vem är du som messar?"
"Det vill jag inte berätta."
"Okej, men vem har du fått nummret av?"
"Ute."
Hennes trista stund blev nu en frågestund istället.
"Om du inte säger vem du är, varför skriver du nu?"
"Jag har sett dig ute."
"Okej, men var?"
"Utanför en resaturang, tyckte du var sååå söt."
"Okej, men jag vet inte vem du är."

Tiden skred fram utan att Anna visste vem hon skrev till, men nyfikenheten fick henne att ringa upp det nummer hon såg..
En sång på dansak spelades upp i hennes öra, men inget svar.
Efter en sekund pep det till igen.
"Kan inte svara, för jag kör mina föräldrar hem."
Huvudet snurrade på Anna, hennes förstånd höll på att försvinna. Trots hon hade en disk som måste bort, så kunde hon inte slita sig, detta kändes alldeles för lustigt...
"Är du inte på kalaset nu?"
Mobilen blev tyst en sekund, så hon tänkte att nu kom det inte fler, men ack så fel hon hade.
"Jag åker till mina föräldrar och sover där, ska jag höra av mig igen?"
Eftersom hon inte visste vem denna messaren var, så ville hon inte svara, men fattade ändå mobilen efter en stund och messade att hon ville, eftersom hon misstänkte någon drev med henne, så ville hon veta vem denna var. Hennes mobilnummer hade inte lämnats till så många, så det var något lurt.

Senare på kvällen rasslade till ordentligt med mess som inte var av denna värld. Ord som hon hade använt själv och sagt till vänner skrevs nu i alla meddelanden, så sakta kom hon på att två fd vänner kunde ligga bakom detta. Men hon ville inte avslöja messaren, eftersom hon roades lite själv.

Nästa morgon pep det till igen. Nu visste hon namnet, det hade hon gissat på. Det var en man, som var ihärdig att vilja både det ena och det andra med henne. Eftersom hon visste att denna kunde vara påhittad började hon driva med honom, för att få ett erkännande.

Tiden gick och allt snurrigare blev hans historia...

Först var han och jagade, efter några timmar var de påväg med två hjortar till jaktstugan medan han messade. Förvirrat tänkte hon vad gör han egentligen?

Ringde igen men inget svar...
Konstigt nog messade han med en gång.... Han var duschad och skulle vila.
Hennes väninna som kommit på besök, satt med och hörde allt eftersom Anna läste upp för henne. De skrattade så de trillade av stolen. Tillsammans skapade de mess som ingen kunde ana existerade, men mannen trodde allt.

På natten kom ett nytt sms..

"Min pappa har fått ett träd över sig, vi måste till lassarettet."
Anna greps av panik, hennes väninna frågade vad det var. Hon berättade att pappan var svårt skadad.
Allt blev nu ännu snurrigare. På sjukhuset bestämde de att ambulansheleikoptern skulle föra pappan vidare till ett annat sjukhus.
Längre in på förmiddagen kom ett nytt sms.
"Pappa har krossat benet och kommer aldrig kunna gå."

Strax efter det var han på ett hotell och bad om bilder som Anna aldrig skulle ge ut...
Han bytte personlighet ofta och det bidrog till ett mer fövirrat tillstånd. Anna ville nu avsluta kontakten, eftersom det nu blev mer och mer perverst.

Rätt som det var skrev han igen normalt och påstod han satt hos pappan, sen kom det igen och igen och igen...
Anna bad sin kompis skriva, för hon orkade inte längre. Då skulle han ut och äta.
Efter en stun messade mannen att hennes fd väninnas man hade pratat med honom i telefon och han påstod innan att han inte hade kompisens nummer, sen skrev han att det låg någonstans i röran där hemma. Precis som laddaren också gjorde.
Det Anna undrade över var, hur han rätt som det var kunde ringa sin kompis, som lovade att komma med nästa flyg.

Tystnaden la sig och hon pustade ut... Tänkte att nu var det över..

Morgonen efter kom det ett nytt sms.
"Hej!"
"Hej, hur är det idag?
"Allt är bra, pappa kommer att bli bra, han har blivit av med respiratorn i natt och han kommer att kunna linka fram.
Anna höll på att svimma.
"Oj mirakel har skett."

Då det skulle ätas frukost kom ett mess från denne kille och det var så äckligt att hon sptrang ut och spydde.
"DRA ÅT HELVET MED DET FÖRSLAGET!!!"
"Förlåt, jag ska inte störa dig mer, du får ha ett bra liv...

Med detta hamnade Anna i en liten svacka. Trodde att detta aldrig hade skett. Hennes väninna låg nu på golvet och asg...

"Detta kan vi inte berätta för någon, för ingen kommer att tro oss,"sa Anna.
"Du, tror du att vi drömmer?"
"Herre gud oj, vet du en sak?"
"Ja, din fd väninna och hennes man vill spela ett spratt med dig."
"Wow nu trillade femöringen ner för dem... Måste vara svårt att bli påkommen."
"Ja absolut, men du vi hade asroligt och det kommer jag aldrig att glömma."
"Nej inte jag heller," sa Anna och tog en klunk av kaffet.
"Tror du det kommer fler sms?"
"Jag vet inte, men visst hade det varit kul att se vad mer de har i sin fantasi."
"Snart kommer Kalle Anka också att skriva."
"Hahahahahaha."