Rosen mot min panna
med daggdrypande uppvaknande
och blodrött temperament

Nyutsprungen inbjudan
från värld till värld
viktlösa kittlande band

I den genomskinliga omgivningen
rummet slutat existera
Tiden glömd
utan att den kan minnas
med mera än ett Vi när vi
omslöts av ett bestående nu

Omfamnad
av kronbladens andedräkt
Ristad på skuldran
med den hemliga skriften
upptas den rena kraften
jag känner att jag älskar