Låt det stå,
låt det vara kvar.
Var vill du gå när filmen är slut?
kanske till bokstäverna i eftertexterna.
Där ska vi leka kurragömma tills det blir mörkt och alla gått hem.
Din röst gömmer sig bakom ridån,
den låter lite dämpad.
Mjuk som ett löfte och vacker som du,
ett genuint leende som föddes av ljus.
Projektorns varma minne färglägger ytterkanterna av kontuterna,
-jag vill inte ha imorgon,
vi stannar här idag, tycker jag.
Låt det stå,
låt det vara kvar.
Ska vi bo i en fantasi där nätterna ler mot hjältarna på film,
på dagarna gömmer vi allt som inte limmas fast mot de röda mattorna i salongens inre.
Kvällarna skänker vi till prinsar och prinsessor som niger vackert,
upplysta skuggfigurer som mest av allt vill ha imorgon och glömma igår.
Sudda ut,
lämna inga spår,,,
vi skapar nya imorgon.