Jag kunde bli vem jag ville, vem som helst. När jag hade chansen att välja. Jag kunde ha gett mig själv vingar, trätt dem över mitt huvud och låtit dem slå rot i mina skulderblad. Det kunde jag ha gjort.

Men det gjorde jag inte.

Av egen fri vilja, i vårat fria land valde jag att lägga mina drömmar i en säck - likt oönskade kattungar och ge dem till den mörkaste utav åar. Det valde jag. Fast jag innerst inne ville behålla dem, allihop.

Nu har jag ingen katt.

Jag sa en gång att i morgon, ska jag bygga berg. Jag sa, att jag skulle bestiga det berget och nå solen. Plocka en stjärna och lägga vid mitt bröst, för att jag gjort något mitt hjärta var stolt över.

Det lyser inga lyktor, längst min väg.

Jag såg så mycket, jag var bra och hade talang. Kunde verkligen ha flugit, med de där vingarna. Nått, så långt. Jag kunde ha blivit vem jag ville. Vem som helst. Ändå valde jag - detta jag. Detta liv.


Idag, ångrar jag mig.