ett steg på vägen
genom oplöjd mark

då valet
hade sinat

törsten
ledde blint
min väg

döden snärjt
mig i sin makt

och ensamheten
tystat orden

då en skugga
nuddade min hud

stumt skrek
min fångna längtan

kom närmare
kom till mig nu

du ensamvandrare
i natten