Den trasige mannen gick sin väg på bara fötter så sargade av blödande sår,
trampade sin egna stig bland, stenar, mossa och öppna snår.

En gråtande man, en ensam man som sålde sin själ för att sälja den till demoners makt, jag vet vad som måste göras, säljer sina minnen,
bäddar in dom i bomull och glädjen av mjukaste linnen.

Han säljer sin själ till billigaste peng av guld,
allt för att slippa lida och plågas av sin hårda skuld.

Drömmer om dagen som var, glömmer dagen som är,
lovar sina vilsna själar att aldrig mera tro och svär.

I natt möter han mörkret bortom förlorade hjärtan,
stilla lägger eden om att aldrig mera ge, le och känna smärtan.

Blundar, hoppas och gråter en stilla bön,
vattnar, önskar och sår framtida frön.