Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Upp och ner.

Känslan av att vara i en trasig relation, som nöter ner två tills ingenting längre finns kvar av dem. Det börjar som alltid med en topp hög som det högsta av berg, sedan kommer dalen, djupare än marianergraven. Ständigt pendlande vi, som att båda våra hjärtan slog oregelbundet i takt, ett slag här, ett slag där, plötsligt rusade det, plötsligt fanns ingen puls. Det var obehagligt samtidigt som det var underbart. Ena stunden var vi oövervinnliga, den andra kraschade hela världen runt oss, på ena sidan låg månen, på andra sidan solen.
Men ändå kändes allt så tryggt där, i den där bubblan vi byggt upp, trots all smärta, trots all apati som erövrat oss. Det slutade med att vi flydde under dagen, sökandes efter ljuset, för att sedan återvända in i mörkret under kvällen. Men detta var ändå bara en dag – låt oss två blunda ett tag, det ser nog bättre ut när vi öppnar ögonen igen, kanske ser vi det gröna då och inte bara askan runt oss. Det ordnar sig nog ska du se min vän, för älskar vi, då kan vi övervinna allt, i slutändan kanske vi har något fint att säga om varandra ändå.
Det var trots allt för varandra vi andades, det hade vi gemensamt.
Behövde vi verkligen någonting annat?




Övriga genrer av timetoshine
Läst 232 gånger
Publicerad 2011-03-03 19:18



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

timetoshine
timetoshine