Mycket vatten har runnit under broarna,
sedan jag såg dig sist.
Jag sökte dig bland stenarna på kyrkogården,
solen lyste snett mellan träden,
skuggorna fick långa ben.
Letade i mina yttersta fingertoppskänslor,
och innerst i mitt stora mörka innanhav.
Jag gick och frågade läkaren
för att få någon form av råd.
Han gav mig en karta Zelmid, och stängde
in mig i ett skåp. Grät en tår och sade
han inte orkade höra mer.
Jag letade i de långa köerna
på vårt lokala arbetsförmedlingskontor.
I gemenskapen hos dem som förstod.
Allt var borta, jag letade dig i minnena,
i flaskornas bottnar, längsmed vägarna
som vätte mot främmande länder.
Jag sökte, så mycket,
och blev väldigt trött i mina ben.
Jag letade dig i det som är grus,
det som var mina förhoppningar.