Mörkblå himel når min vy.
Vackert att bara skåda då kylan
än biter mig i kinderna.

Mörkrets intrång sker senare
och senare ju längre in i våren
vi skrider.

Än ligger isen kvar över dammen,
än biter kölden, men om dagen
anas lite värme i solens strålar.

Lekplatsen var full av busande barn
och min dotter sprang runt med
sin kompis, som sovit över.
Solen fångade mitt vinterbleka ansikte
medan min dotters halvsyster
huttrade då vi satt på bänken
och skådade lyckans paradis.

Lekplatsens lilla oas formar trygghet
med sandlådan, gungor och
en klätterställning EU godkänt.
Ett staket omfamnar området, så inga
barn kan skada sig.

Till slut vi bröt upp, mitt emot
lekte pappor med barnen, log då jag
kände våren är på gång.

Trädens kronor leker för vinden, än
vilar grönskan, som snart uppstår.
Ser i rabbaten utanför min lägenhet
hur snödroppar, gulsippor
och krokusar
tittar fram. Ler och känner
en vindpust.
Lyssnar på trädens viskningar:
"Snart vår, snart vår."

En känsla inom mig växer, formar en
bubbla, som bara vill ut.
Skrattar och mår bra i all denna energin
begynnelsen av våren ger.