Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Från gatan tittade Minna genom ett fönster för att kolla vad det var för lokal. Dammigt och full av gamla samlingar fångade hennes vy. Sakta gick hon mot dörren som visade via en skylt att affären var öppen.


En mystisk boks hemlighet i en mystisk bokaffär

"Vad önskas?" Frågade en mansröst. "Jag vill bara titta runt," svarade Minna och stod stilla en liten stund.
Dammet nådde näsan och fick henne att nysa. Böcker så långt ögat kunde se i olika högar.
"Vill du lämna in böcker?" "Jag har ju en hel del hemma, men köper någon böcker?"
"O, ja det gör de. Du vet, sen priset på böcker höjts har många sökt sig hit."
Mannens flint blänkte i lampans sken, som övriga ansiktet gjorde. Minnas uppskattning på åldern var 50. Svetten i pannan fick honom att ständigt gå med en näsduk. Torka av pärlor från pannan.
"Har denna affären varit öppen länge?" "Hur menar du?" Frågade han och torkade av svett, innan han la sin näsduk tillbaka i sin ficka. Den satta kroppen och hamsterkinderna fick många att tappa observationen över böckerna.
Dammet omfamnade den lilla lokalen, dammlukten blandat med svett, fick Minna att vilja gå, men böckernas lockande historier lockade hennes uppmärlksamhet.
"Var finns historiböcker?"
Mannen, som sett Minna lite udda redan, höll på att tappa hakan över frågan. Kaffet han omsorgsfullt fyllt hela munnen med, för att fånga all arom, höll på att spottas ut rakt i Minnas ansikte, men han avvärjde situationen.

"Svälj, ja du lilla damen. Jag har ett part historieböcker i skyllten. Vill du se?"
Minna studerade mannens blick, kroppspråk och ordval, innan hennes fråga ställts visade han boken.
"Vad kostar denna bok?"
"20 kronor."
"Skojar du? Det är ju..." "Ja, begagnad bok. Du tror väl inte att det går att sälja för överpris?"
"Jag tror jag tar och går runt lite, du verkar ha många böcker."
"Ta god tid på dig." "Tack, jag kallar om jag behöver hjälp," sa hon och log. De blonda lockarna skylde ögonen, så höger pekfinger drog de sakta åt sidan. Långt ner över ryggen formade lockarna henne. Ofta hade Minna kallats för Gullock med pärlblå ögon.
"Måste säga att ditt hår är mycket vackert. Är det dina egna lockar?"
"Tack för komplimangen," sa hon, då stegen fortsatte runt i lokalen.
Ögonen nådde en bok, de studerade bilden och titeln. Aldrig sett den förr, trots många besök på bibliotek, bokhandlar och antikviteshandlare.
Lyffte upp boken, öppnade och såg ett bokmärke där det stod:


Kyss aldrig
då skönheten
är obotligt vacker.

Ta aldrig i en
kvinna då ögonen
strålar mer än pärlor

Se aldrig på
klockan då
denna kvinna
beträder mark

Förtrollning sker
för att aldrig
kunna komma tillbaka

Denna bok fångar
alla själar, sätter
de i en bur
för att kontrollera
alla väsen

Plötsligt slog Minna ihop boken, tappade den på trägolvet, så fallet
hördes. Sprang ut ur den konstiga affären, ut på trottoaren och bara
sprang. Minna hörde till slut sina egna tunga andetag, sprang utan att titta
bakåt.




Fri vers av Filosofen2
Läst 219 gånger och applåderad av 5 personer
Publicerad 2011-03-06 21:37



Bookmark and Share


  Ninananonia VIP
Hi,hi!
Njutning att läsa :)
2011-03-07

  aol
ruggigt bra skriftat
2011-03-06

  Tor-Björn Fjellner (Mr T)
Huva!
2011-03-06
  > Nästa text
< Föregående

Filosofen2
Filosofen2