Läste ett meddelande som var så ljuvligt att jag borde suttit och skrattat, men istället kom tårar.
Det som skrevs var så nytt för mig att jag inte kunde se av alla tårar. Kände mig inte upprörd, arg eller ens besvärad.

Tajsa tittade på mig och då insåg jag att jag grät för första gången på flera månader.
Jag väcktes ur de sovandes grotta, för att känna att jag lever.

Jag intalar mig att jag inte kommer finna någon, ingen kommer någonsinn älska mig, eller jag någonsinn kommer älska någon, för dels är jag för gammal, sen är jag inte så lätt att ha att göra med...
Hu jag vet att jag är en odåga då jag hamnar i en rellation. Ingen drömkvinna precis. Nej, alla taggarna utåt, stänger den andra ute.
Kan inte bete mig normalt. Ont i magen och oro att det kommer bli svårt, våldsamt och annat. Börjar provocera, börjar få den andra att inte tycka
om mig...

Vet inte varför jag gör så, vet att jag är dömd att vara ensam, för ingen vill ha ett monster!!!!!
Varför kan inte jag få vara sådär underbar som jag är då jag är singel?

En psykolog har sagt att jag aldrig kommer att vara kapabel att ha en rellation, eftersom jag bara kommer att finna män som slår!!!!
Varför just jag????

Nej, så jag har sagt åt mig själv att inte tänka på det... Inget för mig. Lättast att göra det, då stannar den galna lilla häxan inom mig istället!!!

Får inte bli arg.
Får inte tveka.
Måste följa med och bara lyda.
Aldrig säga emot.
Kämpa tills jag kvävs och dör.

Är det så en rellation ska vara?
Jag vet inte.... Just det där ordet att jag är värd att älskas fick mig att bryta ihop totalt..... Ser det inte så....

Ibland vill jag bara kräkas.
Orkar inte se alla lyckliga ansikten...
Blundar, sätter på mig solglasögon, hörlurar för att slippa mötas av lyckliga människor!

Usch jag har blivit som hon i filmen

Från ljusa sidan tror jag den heter... Den handlar om en mamma som har ett sjkut barn... Ingen man ser henne som en potensiell partner, så hon mår illa av att vara så singel, hennes sjuka son hon inte kan hjälpa på egen hand..
Men så kommer en man in och hjälper henne ekonomiskt. Han är ju galningen själv med sina plastbestick och konstiga saker, men herre gud vad underbar denna filmen är!