Ringde dig mamma....igen o igen.
Ville så gärna höra din röst.

Du sa.....jag har inte tid....
ring nån annan gång sen.

Det värker innom mig.....ett stort hål i mitt bröst.
Du avisar..kritiserar....kommer med hånfulla ord.

Du är ju min mamma....
skall du inte älska mig mest på denna jord?

Vad är det som är så dåligt med mig?
Vad är det för fel säg?

Kan du inte bara försöka älska mig....