Vinter övergår i vår
och jag tror att mina sår kan läka
trots den sorg som jag bär med mig
för att döden kom och tog dig
kan nog livet byta spår

det kan kännas som om allt
tvärt tar slut när molnen skymmer sikten
gråt som dämpar blott för stunden
kastar ner mig i avgrunden
där det är så mörkt och kallt

men det finns alltid en stjärna
en som glimmar och som visar vägen
som vill ge mig lust att leva
hjälpa mig att ut ur mörkret treva
och om små, små stunder värna

stjärnan följer mina steg
ger mig kraft att möta nya dagar
plötsligt kan jag le igen
känna ro i skymningen
möta glädjen på min väg

du finns med mig alla dar
och jag vet du vill mitt allra bästa
tack min älskade för att
du går vid mig dag som natt
som den stjärna som lyser så klar