Du frågar vad jag vill med dig. Varför jag kryper nära. Håller dig så hårt.

?

Jag är livrädd att förlora, tappa. Dig och all kontroll. Vill säga allt du vill höra men hittar inga ord. De enkla är för tunga. De andra likaså.

(Vill vara med dig. I dag. I natt.)

Du säger att du vill ha för alltid. Binder du dig är det i evighet. Du vill vara en. Tillsammans. Enad front, aldrig två.

(Menar du med mig? Mig?)

Vet att jag vill. Att allt jag vill är att jag ska vara. Din.

Vi. Vi.

(Tills jag dör? Kanske.)

När du sover andas jag dig tills mina lungor värker. Drar in djupt. Vet att jag älskar. Törs inte yttra orden. Vet att vi är sköra och jag är fobiskt rädd för att du ska ångra. Dig.

Du får INTE ångra dig.

Snälla. Stanna. Dofta. Så som bara du.

För just nu vill jag bara. Att du ska älska. Mig.

Mig.

(Tills du dör? Ja och längre ändå.)