de höga gråvita bergen
och dess alpsjöar
insprängda som planslipade smaragder
bland saftig grönska och stenklotter

alpgårdarna gamla
av sol och blåst vittrade trähus
korna betar på stupande grässlänter
bara deras halsklockor bryter den djupa tystnaden

glaciärer störtar mot dalen
likt floder
luften är klar lätt kryddig

morgonhimlen full av fuktiga dimsjok
dagen mörkblå med enstaka flockiga moln
solen stekande het i den tunna luften

på kvällen doppas topparna i blod

vandraren tittar ut över höjderna
mättar ögat med sammetsgröna vidder
och livet som ringlar fram
långt där nere i dalen

stödd mot sin vandringsstav
är hjärtat lätt i bröstet
och andningen tung
trött är han av dagsmarschen
nöjd att få gå till vila
på träbritsen i alpstugan