ån porlar i mig av blod
myrens hjortronblad ser fjällets topp
inget är sig likt

känn kärleken växa i det lilla
du och jag famnar naturens behag
solen ler när vi öppnar oss

din blick får mig att
försvinna i något bortom

kan möta ditt innersta
du har en källa nära min
jag är inte rädd att vattnet blir orent

du är lugn och trygg, men beredd att
möta bergets topp och smaka källans renhet
du är min, en kvinna som växte
ur en källa av honung

vi är hemma i verkligheten men
ändå två nyfikna barn som
dricker ur källans oändliga visdom