Som måsar seglar högt i det blå
Där ovan träden så fria så
Så vill jag leva bekymmersfritt
Då ska jag skratta åt livet mitt
Jag trodde att jag skulle kämpa
När det sig mycket bättre lämpa
att bara glida på vindarna
kanske skutta fram som hindarna

För varför gråta när man kan le
ja varför va´blind när man kan se
det är så härligt att få glida
en varm högre vindpust få bida
Då kan man skåda ner över byn
det blir snart grönt över hela vyn
Då stundar våren och kärleken
Då kvittrar fåglar högt i eken.

Maria Eliasson 110330