Nära, nära bara snudda vid varann.
Ord behövs inte, bara tystnad.
Ögon som söker, känslor och åtrå
växer. Ur allt det tysta växer
tillhörigheten.

Ord som sägs, viskas, ord som viskas
kommer från hjärtat.
Djupt där inne viskar en röst:
"Skynda att älska."
Fyller upp hela mitt inre, med hopp,
ler och bara följer känlsan.

Tid för återhämtning, tid för
kärlek, förståelse och trohet som
öppnar dörrar, rasserar murar, så
livets under strömmar ut.

Aldrig jag tröttnar på det, aldrig du
glömmer. Tidens lust och fägrig sitter
i luften, men ändå sitter vi tätt, tätt
intill varann och bara njuter av tystnadens
mysterium.
Händerna söker sig till varann. Dina fingrar
är längre än mina, dina händer grövre än mina,
men lika mjuka och ömma som mina.

Sakta de flätas samman, sakta vi ser bitarna
sätts på plats och bygger en trygg grund.
Tystnadens väsen får kroppspråket att tala.
Hjärtat kommer upp och sjunger ljuvliga
sånger från oss båda.

Tysta vi fångar allt medan ögonen tittar
djupt in i varann.
Tilliten växer, ögon som sluts och armar som
omfamnar varann.
Stannar kvar i kramen länge innan känslan
av åtrå fyller oss helt.