Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Vet man alltid vad man vill, och skapar våra drömmar som ses som vägledande alltid det välbefinnande vi vill göra dom till`? Wretling 19e December 2005


Drömångest


Dimman lade sig långsamt/Ljuset ventileras fram
Blundar hårt för att slippa världen
Du ligger inte under mina armar, substans yta
Doften whisky , strax smaken av på min tunga
Min räddning hade nått mina ögon
Drömmarna om oss kan andas ut
Då vemodigheten och lättnaden blandas i en
Konstig magkänsla då du berättar för dina vänner att
Dina kyssar väckte inte mina drömmar den natten
Drömångest

Orden på läpparna formas att jag egetligen tycker om dina tårar
Andas dom får mig och känna mig inte ensam
Bland dårarna som står på golvet runt omkring substansen av våra läppar
Ett ögonblick förverkligat för alltid, känns olustigt minuten efter
Då försvarstalet saknar mening bakom mina dörrar
Det är så lätt att skylla på spriten
Jag orkar inte kämpa bort tårarna varje gång
Du får bli den som bedöver mina sår inatt
Dimman lägger sig ner och jag hittar mig själv vilse i min
Drömångest

Världen försvinner då du pysslar med din jacka
Rättar till håret och kysser mina läppar med ångestens svar
Du försvinner i djupet och världen har blivit grå
Trans sveper mina ögon till en annan dimension
Men när du åter står i regnet och leker med mitt hår
Minns jag att det var inte du som jag fall en tår för
Du är mitt försvar för att jag har en sån
Drömångest




Fri vers av Wretling
Läst 677 gånger
Publicerad 2005-12-19 20:47



Bookmark and Share


  Ellenore
´Denna dikt var sorglig och rörande. Jag har läst ett antal av dina dikter. Är verkligen imponerad. Texterna känns ibland förvirrande och diffusa. Men du knyter ändå an dem genom titeln som återkommer i varje dikt. Titlarna är för övrigt bra eftersom att de känns välvalda. Titlar tycker jag är svåra att klura ut, men du lyckas bra.
Jag gillar även att dikterna känns som en lång evig följetång av ditt liv och dina känslor. Du lyckas även med att ge bilder, eller snarare starka scener i dikterna som snabbt rusar förbi, likt diffusa och/eller starka minnen. Ungefär som när man lägger sig för att sova och blundar. Tusen händelser, minnen och tankar flyger hit och dit.
Detta gillar jag! /Elle
2006-01-02

  invisibleangel_
är ordet drömångest du kom på, eller? men annars var dikten bra.
2005-12-26

  trasdocka
väldigt annorlunda dock ypperligt vackert.
blir lite fundersam ibland du har ändrat ditt sätt o skriva, har du inte? utvecklat det en nivå högre upp och jag finner mig själv med att inte riktigt ha följt med. men det gör det hela mer spännande. eftersom det är nytt får jag svårare att sätta in mina egna tankar i dina ord. det känns som denna är mer personlig mer du? mer kryptiskt formad.

"Jag orkar inte kämpa bort tårarna varje gång
Du får bli den som bedöver mina sår inatt
Dimman lägger sig ner och jag hittar mig själv vilse i min
Drömångest"

detta var otroligt vackert, hela texten flöt på oerhört bra.

även slutet : " Minns jag att det var inte du som jag fall en tår för
Du är mitt försvar för att jag har en sån
Drömångest " var oerhört genom tänkt o väl skrivet (vet iofs inte om det verkligen VAR genomtänkt men det käns iallafall så)

bra gjort, som alltid ! :)
2005-12-23

  Cris
Ush ! ja vemodigt men vackert fångat. Du sätter orden i meningarna så snubblande rätt. Ångesten känns !!
2005-12-19

  Propella
"Då vemodigheten och lättnaden blandas i en
Konstig magkänsla då du berättar för dina vänner att
Dina kyssar väckte inte mina drömmar den natten
Drömångest"

Himmel. Du har en närvaro och ett språk som inte är av denna värld!!!!
2005-12-19
  > Nästa text
< Föregående

Wretling
Wretling