Jag lyssnar på ditt
favoritband
i hela världen
i din misär
Och tänker på episoder, som den när jag först ringde
Rakt över Atlanten,
tänk att linjen var skarp som ett laddat gevär
Och du med frukostbaconet i pannan
på badrumsgolvet
Jag minns inte vilken årstid men säkert var det mörkt och kväll
i min del av världen
Frusen i en rörelse,
i internationell interaktion
flera timmar
Och jag tänker att Vi i Vårt
just nu
inte bara kan höja oss över våran skit
X antal år senare
utan jag kännner mig också övermodig i basen som pumpar in i öronen,
trummorna
Höja mig över lukten av mossarna i skogen om hösten våren vintern kanske sommaren,
och gruset i skon och sotet i ögonen
Som att levandet var menat en bättre vagga,
mindre ängslig i stadig takt
Men inser att det varje dag
fram till dess
skulle vara att flyta runt i självförräderi
En stor
frätande pöl
Men vad är Alternativet, VAR är det;
letar jag efter det; är det UPPLETNINGSBART
Detta alternativ till Döden den levande,
separarerad av ett hav och därmed dubblerad
Tekniken är ett svagt skepp på detta hav,
alltid motvind, alltid nästan-storm
Vi trasslar in oss i telefonsladdar, anslutningar och
skeppsbrytande
Vems plikt är det
att ta det första steget av tusen,
att köpa vår gemenskap
Irritation över si och så
många gånger jag korsat vattnet för dig
Men i slutändan,
jag vill bara ha dig närmre
Jag vill ha det första pirret minus
den första förvirringen
Du sade mitt namn fel,
men för dig skulle jag till och med
heta Heather
Any time

Kom närmare,
kom
till mig