Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Händer


med ena handen motar jag regnet
med den andra
rör jag ytan spegelblank
och i det vackraste lugnet
blir du naken

oskyddad men inte otrygg

och ingenting kan vara lika nära
som dina andetag mot min bröstkorg
dina känslor droppar mot min hud
och du vet

att de aldrig kan förstöra det här




Fri vers av stannar kvar
Läst 859 gånger
Publicerad 2005-12-20 16:23



Bookmark and Share


    ej medlem längre
Nää, jag kan inte säga mer än de som tidigare kommenterat, men jag var bara tvungen att lämna ett avtryck för att visa min uppskattning. UNDERBAR! Och ny favvis ;)
2006-02-18

  MonaLisa
Så hilma vackert och kärleksfullt och tryggt, att jag får gåshud!
2006-01-30

  kath
du talar med en röst som berör in i minsta del ochjag känner mig förflyttad till en plats där bara det underbara kan existera, oavsett vad som händer .... en mycket vacker text...... och romantisk, när romantik är som bäst .............. nämligen den mest fantastiska känsla av alltets plats på jorden ,,,,,,,,, du beskriver din kärlek till en annan människa så man nästan inte kan andas för att inte förstöra den plats orden skapar

vackert, sanslöst vackert ........... en femma räcker inte men det är det som finns att välja
2006-01-01

  roen
Du gör mig än mer monogam din jävel.

Jag skulle eventuellt tagit bort den ensamma raden mellan stroferna och låta dessa tala för sig själva.

Sluta inte vara den skickliga minimalist jag känner.

hur som helst...

du har målat en gripande bild av kärleken och din roll som skapare av utrymmet för den i en omgivning av kaos. Det är oändligt romantiskt och tidlöst.

kram
2005-12-27

    Agnieszka
du har skapat en fullkomlighet som flyter ihop till ett endaste andetag. det här är något av det bästa jag har läst av dig. du berör mig.
2005-12-20

    ej medlem längre
Dina dikter känns alltid så välbearbetade, väl igenomtänkta, och det "gillar" jag. Att de känns färdiga.
I den här texten får jag tankar på en varm och sen sommarkväll, ett par ute vid en sommarstuga, ensamma.
2005-12-20
  > Nästa text
< Föregående

stannar kvar
stannar kvar