Om jag diktar en bok på livets gångna dar
Försummas då de livsdagar vi har kvar?

Ett mästerverk av tyngd, mäktigare än historiens gulnade sagor
Jag skulle samla alla de stunder vi delat
Bryta ner kärleken till ord
För jag vill att du ska kunna läsa
Känslorna jag känner

Svart på vitt stämmer inte nu
Detta blir en bok
Skriven i regnbågens alla färger
De gånger du inte fanns där och jag gick ensam hem i regnet

En skildring av en verklighet för den som får torka kinden själv
För att få bort regnvatten i den milda vårafton
Då hjärtat bönat i längtan efter sällskapande slag

Om jag var en av de som stannade innanför ramarna,
Istället för att flyga utanför på fantasin och möjligheternas ändlösa vingar
Vem hade jag då varit i kväll?

Kanske hade verket kunnat publiceras i en delad framtid
Jag saknar dina ljusa gardiner vid det fönster där vi ofta satt innanför
Såg ner på världen och andades en passionerad gas
Blott hade vi kunnat överleva utan syre de dagarna
Jag behövde aldrig torka min kind våt ifrån ett vårregn själv
Kärleken bar oss
Igenom allt

Dina kyssar är kvar i ett ensamt minne
Likaså den vilja, av att en dag få dikta det sista kapitlet
Tillsammans, nu som då
Igenom vårregn
Tillsammans i två