Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Över Marianergraven

Jag smakar dina läppar när vi kysser varandra, sträva, klibbiga, tjärade.
På andra sidan av väggen sorlar stjärnorna, ljusen i fönstren som pärlor, tusentals fyrar.
Jag kryper tätt intill dig, din kropp är ett skrov, håller oss över ytan. Natten spelar skuggor utifrån, trädens tångruskor vajar som trasor i vinden.
Våra krusade lakan vidsträcker som ett Stilla Hav. Dina armar, mina ben, våra höfter.
Vi driver som en samling vrakspillror.




Fri vers av Virtute
Läst 343 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2011-04-15 19:48



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Virtute